Intoning.




O vad inspirerande vissa tankar som andra människor har kan vara. Jag lyssnade på Kropp & Själ på P1 igår förmiddag då de pratade om vad smarthet är. I programmet intervjuade de bland annat två hjärnforskare, Rolf Ekman och Marie Kalm. De kom in på svårigheten i skolan med att få en klass på 30 elever samstämda. Det pratas ofta om hur vi lär in, men mer sällan om hur vi ska göra inför denna inlärning. Rolf Ekman noterade att vi ofta är noga med att värma upp inför den fysiska träningen och att värma upp rösten inför sångframträdandet, men vi pratar aldrig om att värma upp hjärnan. Så klart! Tänkte jag, nästan som en aha-upplevelse. Samtidigt som jag är en förespråkare för vetenskapen är jag även rädd för att vi ibland fastnar i ramar och inte vågar se bortom dessa. Det må vara så att det ännu inte finns några vetenskapliga bevis för att hjärnan fungerar bättre i klassrumssammanhang efter hjärnuppvärmning, men bara genom att gå till den egna erfarenheten så verkar det ändå rimligt och väl värt att skapa lite extra rum för i schemat.

 

Då jag tränade yoga började varje pass med en intoning för att komma ner i varv och in i mig själv, hitta andningen och rätt sinne för det som komma skulle. Jag, i min stressande iver, har låtit bli denna intoning några gånger med påföljande insikt att resultatet av träningen blivit sämre. Så varför skulle det vara annorlunda i skolan? Där om någonstans måste jag ju kunna fokusera för att förstå.

 

Jag införde själv en typ av intoning när jag hade praktik under min lärarutbildning. Innan lektionen startade fick eleverna sitta eller halvligga på sina bänkar i fem till tio minuter till avslappnande musik, skum belysning och tända ljus. Eleverna blev lugna och de sa själva att de gillade att få en rogivande stund för sig själva innan de skulle göra något nytt. Rolf Ekman hade observerat en annan typ av intoning på en skola där de jobbade med rytmenterapi. Han beskrev det så bra genom att likna eleverna i en klass vid ett ostämt instrument. Alla har olika tankar i huvudet och är där med ostämda när de kommer till skolan. För att stämma klassen började de varje dag med en 20 minuters rytmövning. Så klockrent! Eleverna blev mer fokuserade och koncentrerade och läraren kunde sedan i samma takt gå över till själva lektionen.

 

Inspiration kan komma från många håll. En god vän till mig jobbar med drama och konst. Hon kommer ofta med fantastiska lösningar och häpnadsväckande idéer till problem och lektionsinnehåll. Även hon jobbar mycket med intoning. Så hur är det med de andra lektionerna i skolan? Varför tror vi att eleverna så lätt ska kunna ställa om hjärnan och ta in kunskaperna när de går från matematiken direkt till svenskan och sedan vidare till religionen? Eller jobbar kanske redan många med olika former av intoning?

 

Lite kul var att Marie Kalm avslutade med att vilja avliva myten om att vi bara använder 10 procent av vår hjärnkapacitet (vilket jag skrev om i mitt förra inlägg). Vi använder såklart hela hjärnan. Ett faktum, däremot, som Rolf Ekman påpekade är att hjärnan använder 20 procent mer energi än andra organ, dygnet runt.

 

Så, ta hand om din hjärna! Du har bara en och den jobbar mycket hårt för att hålla hela dig igång.

 

 

Lev väl!


Kommentarer
Postat av: Linda

Mycket tänkvärt och intressant! Kropp och Själ är ett värdefullt program.

2011-04-28 @ 07:13:23
Postat av: Julia

Tack!

2011-04-30 @ 00:04:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0